Hur mycket av skräpet återvinns i Sverige?

Fler människor världen över får det bättre ställt materiellt och köper därmed fler saker. Världen konsumerar allt mer produkter och sopbergen växer i samma snabba takt. Dessutom sprider sopbergen sjukdomar och tar plats. Avfall innehåller en hel del kemikalier från tekniska prylar och hushållskemikalier som rengöringsmedel. Våra giftiga sopor släpper ut metangas och läcker giftiga kemikalier som är oerhört farliga för naturen. De går ner i jorden och hamnar till slut också i vårt grundvatten. Djur och natur tar stor skada av det.

Sverige anses vara ett föregångsland när det gäller sophantering. Vi har en hög konsumtion. Men vi sorterar våra sopor som aldrig förr. Sorterade material som glas, plast och papper görs om och blir till nya föremål. Det finns också en stor marknad för second hand där vi lämnar bort bättre begagnade produkter som säljs vidare. Detta ofta till förmån för välgörande ändamål. Dessutom försöker vi få ner avfallsmängden genom att höja priserna på plastpåsar och uppmuntra till hållbara material som användas flera gånger. Men vart tar alla restprodukter vägen?

Sverige har inga sopberg

Globalt tas 41% av avfallet tillvara genom antingen återvinning eller förbränning. Resten hamnar på de växande sopbergen. I Sverige återvinner vi mer och siffran på hur mycket sopor som vi hanterar är 99%. Nästan allt med andra ord! Material som glas, plast och papper tas tillvara och görs om till nya produkter. Även textilier återvinns alltmer och blir till nya kläder som säljs i handeln. De material som inte kan få ett nytt liv förbränns och blir till energi.

Ungefär hälften av Sveriges sopor förbränns. Utöver det importerar vi 800 000 ton årligen från andra länder som Norge, England, Irland och Italien. Även dessa sopor förbränns och omvandlas till el och värme som går ut till de svenska hushållen. Nästan en miljon hem får sin uppvärmning härifrån. Och över en kvarts miljon får sin el tack vare detta. Det ligger mycket pengar i den här verksamheten. Energikostnaderna är höga och Sverige är ett högteknologiskt land. Att omvandla skräp till energi är en vinstgivande verksamhet. Tre ton sopor ger lika mycket energi som ett ton olja hade gett. Så det finns mycket pengar att vinna på att hantera avfallet på ett smart sätt. Tack vare soporna sparar vi också olja, vilket skapar miljövinster det också.

Förbränningens baksida

Tyvärr finns det nackdelar med förbränningen. Askan som blir över innehåller bland annat tungmetaller och dioxiner som är farliga för miljön. En del frigörs i luften vid reningsprocessen och läcker alltså ut i naturen. Resterande ämnen ligger kvar i askan. Exakt vad man ska göra åt detta är ett problem som man jobbar med. Stora framsteg har gjorts de senaste åren. Målet är en nollvision där inget skräp, ingen aska och inga ämnen ska bli kvar.

Men även om vi inte är i mål än har Sverige ändå minskat sina koldioxidutsläpp med 2.2 miljoner ton per år tack vare sopförbränningen. Fördelarna överväger nackdelarna. Men det finns fortfarande stor potential för att förbättra sophanteringen. Förhoppningsvis följer resten av världen i våra fotspår. Det bästa vore förstås om vi inte hade producerat så mycket sopor överhuvudtaget. Vi kan få ner mängden genom att sluta använda engångsartiklar och att laga saker som har gått sönder istället för att köpa nytt. En bra strategi är också att köpa kvalitet istället för kvantitet. På så sätt behöver vi inte köpa nytt lika ofta.